Vi i Sverige är stolta över vår demokrati. Valen vart fjärde år har en viktig plats i var mans hjärta och valdagen ses ibland nästan som en helgdag. Det är dock med rädsla vi idag ser på den politiska utvecklingen i vårt land. Förr i tiden var politikerna hederliga människor som man kunde lita på, men hur det är med den saken idag är vi inte lika säkra på. Kvällstidningarnas löpsedlar visar någonting helt annat. Var och varannan dag handlar det om mutskandaler, otillåten användning av kreditkort med mera. Det är dock inte bara arbetsrelaterade snedsteg, utan politikerna idag sysslar också med otrohetsaffärer, nakenchocker och så vidare – sådant som tidigare bara hörde kändisarna till. Det blir allt svårare att lita på våra politiker. Om du inte vet vad vi pratar om kan du bara ta dig en titt här nedan för några exempel på större eller mindre skandaler som våra svenska politiker varit med om under de senaste åren.
Några exempel
I april 2016 avslöjade svenska medier att Sveriges bostadsminister Mehmet Kaplan deltagit i samma middag som Ilhan Senturk, som är svensk ordförande i den turkiska högerextrema organisationen ”Grå vargarna” sommaren innan. Kaplan kritiserades hårt och avgick bara fyra dagar efter avslöjandet.
Kaplans misstag var av politisk natur, men det finns också politiker som kritiserats för delar av sina privatliv, till exempel Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. I september 2014 avslöjade svenska medier att han spelat bort mer än en halv miljon kronor på spel på nätcasino under bara detta år. Visserligen spelar var och varannan svensk nu för tiden på casino på nätet, men att spela bort en sådan stor summa under så kort tid är ändå anmärkningsvärt.
Åkesson satt kvar vid sin post, då han ansåg att spelandet inte påverkat hans politik på något sätt. En annan politiker som däremot avgick av så kallade ”privata skäl” var Sveriges arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, som i juli 2010 konfronterades om ett påstått sexköpsbrott. Han dementerade uppgiften, men det var helt klart det här ärendet som låg bakom hans beslut att avgå.
I vissa fall vill politikerna gärna sitta kvar på sina positioner trots diverse snedsteg, men de tillåts inte alltid. I november 2012 avslöjades den så kallade järnrörsskandalen, det vill säga att Sverigedemokraternas tre politiker Erik Almqvist, Kent Ekeroth och Christian Westling attackerat komikern Soran Ismail med flera med metallrör från en byggnadsställning samtidigt som de skrek rasistiska och sexistiska tillmälen efter dem. Det intressanta i den här historien är att Ekeroth och Westling fick sitta kvar medan Almqvist fick lämna sitt uppdrag.
Vissa politiker vet om att de inte gjort rätt för sig och försöker fixa det hela, men ibland hinner verkligheten ikapp. Ett exempel på detta är den svenska kulturministern Cecilia Stegö Chilò vars man anmälde tv-innehav fem dagar före regeringsbildningen 2006. Tidigare hade kulturministern inte betalat sin tv-avgift på sexton år. Hon trodde att ett anmält tv-innehav skulle hjälpa, men sanningen kom ikapp och efter bara några dagar lämnade hon regeringen. Det som är speciellt intressant i det här fallet är att migrationsminister Tobias Billström inte heller betalt sin tv-avgift under en lång tid, nämligen tio år, men han behövde inte lämna sin position. Beror det på att Billström är en man och Stegö Chilò en kvinna? Beror det på att det är skillnad mellan att vara migrationsminister och kulturminister? Beror det på att Stegö Chilò försökte dölja problemet fem dagar tidigare? Detta är det naturligtvis ingen som vet och det enda vi vet är att det är bäst att vara ärlig från början.